En god ventilation - en trygghet för folkhälsan

Inledning

Vi tillbringar ungefär 90 procent av vår tid inomhus och är därför beroende av att vårt inomhusklimat är bra. Under 70-talet tätades många hus för att man ville hushålla med energin, och hus byggda efter 70-talet är i regel mycket täta. En vanlig följd av detta är dålig ventilering, något som antas ligga bakom allt från allergier och andra sjukdomar till kostsamma ”sjuka-hus”-skador som t.ex. mögel. WHO uppger att upp till ca 30 procent av alla hus i den industrialiserade världen kan betraktas som sjuka.

Idag lider vart tionde barn av astma, och fyra av tio barn har någon form av allergi. Vuxna klagar också i allt större utsträckning över symtom som trötthet, huvudvärk, problem med luftrören och besvär med klåda som upphör när de lämnar en viss byggnad eller befinner sig utomhus. Det finns två enkla sätt att förebygga dessa problem: att se till att ventilationen fungerar optimalt och att hålla luftfuktigheten nere.

Hög luftfuktighet ökar risken för kvalsterallergi, eftersom kvalster trivs i fukt och värme. Har inneluften mer än 50 procent relativ fuktighet utgör den en grogrund för mögelsvampar, bakterier och dammkvalster.

De avger alla ämnen som kan vara obehagliga eller direkt ohälsosamma. Fukt undviks genom att avdunstning förhindras. Genom att lägga lock på kastruller, undvika ymnigt duschande och badande samt att inte ha alltför många krukväxter kan man i de flesta hus hålla luftfuktigheten på en lämplig nivå. Men viktigast av allt är att se till att ventilationssystemet är rent och funktionsdugligt.

Om du trots kontrollerad ventilation och vädring misstänker att din bostad har hög luftfuktighet, eller ser tydliga tecken på det som t.ex. fuktfläckar, röta, mögel eller kondens på glasrutor, eller vill göra en ”hälsokontroll” av ditt hus, kontakta Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i din kommun.

Regelbundna kontroller minskar riskerna

I vilken sorts hus du än bor är det viktigt att ventilationssystemet regelbundet ses över Ventilationskanalerna blir smutsiga med tiden och kan i värsta fall gro igen helt. Låt din skorstensfejarmästare regelbundet inspektera ditt system och rengöra kanalerna, så minskar risken för sjukdom och allergi. Du kommer också att sova bättre om natten - och vara piggare om dagen.

Föroreningar inomhus: Föroreningar i luften finns dels som partikelformiga föroreningar, som tobaksrök, mineralfiber och dammkvalster. Dels som gasformiga föroreningar som koldioxid, formaldehyd och svaveldioxid.

De partikelformiga föroreningarna kan hållas under kontroll med ventilationsfilter. Det skulle dock krävas mycket komplicerad apparatur att rena luften från gasformiga föroreningar. Det enklaste sättet att hålla nere alla former av luftföroreningar inomhus är helt enkelt att byta luft i rummen regelbundet och ofta.

Var kommer föroreningarna ifrån?

• De vanligaste föroreningskällorna i en bostad är:
• material i byggnaden, inredningen och möblemanget
• tobaksrökning
• radon från marken eller byggnadsmaterialet
• mikrobiologisk tillväxt som mögel och kvalster
• öppen förbränning (från exempelvis gasspis)
• rengöringsmedel och dylikt
• matlagning
• människor och djur
• utifrån kommande föroreningar som trafikavgaser eller rök från omgivande industrianläggningar

Mer om inomhusmiljö, ventilation och hälsa:

Vill du veta mer om din inomhusmiljö och om vägen till ett ökat skydd mot ”sjuka hus- besvär”, allergier och astma?

Ta en titt i biblioteket eller i bokhandeln.

Två exempel är Industriförbundets ”Ditt inomhusklimat” som svarar på de flesta vanliga frågorna och SABO-företagens rap port ”Inomhusklimat”. Du kan också vända dig till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i din kommun. Vill du få fördjupad kunskap om allergier och astmabesvär kan Du också ringa eller skriva till Folkhälsoinstitutet, Olof Palmes gata 17, 103 52 Stockholm, tel: 08-5661 35 00. fax: 08-5661 35 05.

Folkhälsoinstitutet har en bred information med både broschyrer, affischer, videofilmer och tidskrifter som du kan beställa genom deras distributionstjänst. Här finns också forskningsrapporter att tillgå. Du kan naturligtvis också konsultera din skorstensfejare. I yrkeskåren finns en samlad erfarenhet om ventilation och resultat från arbeten med förbättrade inomhusmiljöer.

Om radon:

Radon bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. De så kallade ”radondöttrar”, som bildas av radonet kan fastna på damm i rummet som i sin tur andas in av människor och fastnar i luftvägar och lungor. Forskning visar att de som varit utsatta för höga doser av radon lättare drabbas av cancer.

Radon kommer framför allt från marken, men också från vissa byggnadsmaterial. Så kallad blåbetong, som slutade tillverkas i mitten av 70-talet, är ett material som avger mycket radon. Idag används inte sådana material i husbyggen.

Luftomsättningen har stor betydelse för koncentrationen av radon. Hög omsättning minskar risken för hög radonhalt i luften.

Om självdrag, frånluft och tilluftsventilation:

I äldre hus finns ofta inget mekaniskt ventilationssystem, utan man förlitar sig på naturlagarna . Luft utifrån (tilluft) kommer in i huset genom otätheter vid bland annat fönster och dörrar, genom vädringsfönster och uteluftsdon. Den ”använda” inneluften försvinner ut genom frånluftsdon i kök och badrum.

Eftersom hela systemet bygger på skillnaden i tyngd mellan kall uteluft och varm inneluft, har systemet nackdelen att det fungerar endast vid stora temperaturskillnader. Det är alltså mer effektivt på vintern än på sommaren. Självdragsprincipen fungerar bäst i äldre, relativt otäta hus.

Mekanisk frånluftsventilation (F)

Här har man satt in ventiler i taket kopplat till ett kanalsystem som suger ut luft från badrum, tvättstuga och kök med hjälp av en fläkt. Tilluften kommer in på samma sätt som vid självdragsventilation, men fläkten gör att luftväxlingen fungerar ungefär lika bra både sommar och vinter.

Mekanisk från- och tilluftsventilation (FT)

Nybyggda hus är vanligtvis mycket tätare än äldre. Här är huset är oftast försett med ett balanserat ventilationssystem, där luftflödet både in i och ut styrs av fläktar. Fördelen med ett balanserat system är att man har kontroll över luftväxlingen, och därigenom kan ställa in det så att ventilationen blir optimal under alla årstider och rätt fördelad i husets olika rum.

Mekanisk från- och tilluftsventilation med energiåtervinning (FTX)

Vill man spara uppvärmningskostnader genom att inte släppa in så mycket kall luft i huset, kan man bygga in en värmeväxlare i det balanserade ventilationssystemet. Värmeväxlaren överför värme från frånluft som går ut till den nya uteluften som är på väg in. Den inkommande tilluften kyler då inte ner lika mycket och man behöver inte höja värmeeffekten i samma utsträckning. Man bör dock inte stirra sig blind på den energivinst man kan göra genom en värmeväxlare. Tänk på att det krävs energi också för att driva luften genom värmeväxlaren, vilket minskar besparingen.

Att tänka på

Genom ett kontrollerat ventilationssystem och ett välisolerat hus kan man göra stora energibesparingar. Det finns undersökningar som visar att det kan skilja ca 3000 kWh om året i energiförbrukning mellan ett gammalt ”självdragshus” och ett välisolerat hus med lika effektiv ventilation.

Hur vet man att ventilationen är tillräcklig?

• Du kan själv göra en enkel ventilationskontroll. För en grundlig kontroll bör du dock alltid kontakta din skorstensfejarmästare.
  
• Om det tar längre än en kvart för imman på badrumsspegeln att försvinna efter att man duschat, är luftgenomströmningen otillräcklig i badrummet.
  
• Om det blir imma på innanfönstret när det är varmare än -10 grader ute är ventilationen inte tillräcklig.
  
• Ett sätt att se att frånluftsdonet fungerar är att hålla upp en bit toalettpapper mot det. Om det sugs fast fungerar donet.
  
• Vill man göra en mer noggrann kontroll av luftkvalitén inomhus kan man köpa en mätare som kontrollerar koldioxidhalten i luften.

Rekommenderat minimi flöde av luft enligt Boverkets Byggregler 99 (krav för hus byggda efter 1990):

• Sovrum: 4 liter tilluft per person och sovplats
  
• Kök, badrum: 10 liter frånluft per sekund i grundföde dessutom möjlighet till forcering
  
• Arbetslokaler: 5 liter per sekund och person
  
• Rum där rökning förekommer: 10 liter per sekund och person
  

Det mest pålitliga resultatet av en ventilationsmätning får du om du tar hjälp av en fackman. Ring din lokale skorstensfejare så får du hjälp med mätningarna.

OVK – obligatorisk ventilationskontroll

Enligt lag måste ventilationssystemet underhållas och kontrolleras regelbundet. Dels måste man kontrollera att systemet är rätt installerat, dels att det fungerar som det är tänkt.

Sedan den 1 januari 1992 gäller en ny lag (SFS 1991:1273), som föreskriver när och hur funktionskontrollen ska ske. Vid den första besiktningen kontrolleras:

• att ventilationssystemet fungerar enligt gällande föreskrifter
  
• att ventilationen är rätt justerad och att den fungerar som den ska
  
• att ingen smuts finns i kanalerna som kan spridas i byggnaden
  
• att instruktioner och skötselanvisningar finns lättillgängliga
  

Vid återkommande besiktning kontrolleras:

• att ventilationssystemet fungerar som det var tänkt när det togs i bruk
  
• samma som i punkterna 2-4 i första kontrollen
  

De återkommande kontrollerna ska genomföras vart tredje till vart nionde år, beroende på typ av byggnad. Den som utför funktionskontroll skall vara sakkunnig och ha fått riksbehörighet av Boverket eller lokal behörighet av kommunen. Småhus behöver inte kontrolleras av certifierad kontrollant utan staten har lagt ansvaret på den enskilde villaägaren att själv kontrollera systemet eller låta någon annan sakkunnig göra det. Skorstensfejaren har behörighet att utföra funktionskontrollen, och har dessutom mångårig erfarenhet av ventilationsanläggningar och inreglering.

Vid besiktningen förs ett protokoll. Om det vid kontrollen visar sig att det finns brister i ventilationssystemet, är husets ägare ansvarig för att dessa genast åtgärdas, annars kan husägaren i värsta fall dömas till att betala vite.

Skorstensfejaren känner väl till alla typer av ventilationssystem och har dessutom den senaste utrustningen för att rengöra och avhjälpa olika brister i systemet.

Kortfattad skötselanvisning för ventilation

Det finns några enklare åtgärder som Du själv kan utföra för en bättre fungerande ventilation. Är du osäker, kontakta ditt sotningsdistrikt.

Skorstensfejarmästaren kan också skräddarsy service-avtal.

Filter

• Både till- och frånluftsfilter bör bytas minst 2 gånger per år.
  
• Mellan filterbyten bör man t ex vid storstädning, dammsuga filtren rena.
  
• Det är väldigt viktigt att filtren placeras på rätt sätt. Kontrollera skötselanvisningarna från leverantören.
  

Fettfilter vid spisfläkt

• Fettfiltret sitter oftast under spiskåpan i ett plastgaller. Det kan också vara av metall och sitta i en ram.
  
• Det är av flera orsaker viktigt att diska fettfiltret ofta. Först och främst för att förhindra att fettpartiklar lossnar från filtrets översida och ger fettansamling i imkanalen och där förorsakar brand. Men också för att det fett som filtret fångar upp, inte ska bli gammalt och börja lukta illa.
  
• Handdiskmedel kan användas till alla typer av fettfilter. Maskindiskmedel däremot kan ge en viss miss färgning på filterramar av aluminium. OBS! Om inte fettfiltret rengörs föreligger brandrisk
  

Värmeväxlare

• Värmeväxlaren bör rengöras 2 gånger per år med hjälp av varmt vatten och milt rengöringsmedel, använd duschen för bra resultat.
  
• Var observant vid in- och urtagning av värmeväxlaren så att lamellerna ej skadas.
  

Fläktar

• Fläktarna bör rengöras 1 gång per år.
  
• Vid rengöring måste fläktarna plockas ner.
  
• Fläktarna rengörs med hjälp av t ex en liten borste.
  
• Balansvikter får ej flyttas på vid rengöring. OBS! Vatten får ej spolas på fläktarna
  

Luftdon

• Luftdon finns både inomhus och utomhus.
  
• Luftdonen bör rengöras 2 gånger per år.
  
• Luftdonen kan rengöras genom att ta bort donet och spola det med varmt vatten. OBS! Ändra ej donets inställning

Vad man bör göra själv

• Håll reda på och följ skötsel- och bruksanvisningen till huset. Kom ihåg att lämna över den till nästa ägare eller hyresgäst
  
• Var noga med att följa alla leverantörers skötselanvisningar när du köpt ny utrustning
  
• Skriv upp vad som åtgärdats i systemet och när. Det kan hjälpa skorstensfejarmästaren eller reparatören om något går sönder.
  
• Besiktiga husets ventilationssystem årligen (tips om hur man kontrollerar luftgenomströmningen finns under rubrik 3:4-3:5)

Skorstensfejarens fyra steg till bättre inomhusmiljö:

Ventilations- funktionskontroll:
Först besiktigas ventilationsanläggningen.
Eventuella brister och felaktigheter skrivs ned i ett protokoll.

Rengörande åtgärder:
Skorstensfejaren åtgärdar de brister som blivit påtalade vid funktionskontrollen. Kanalsystem rengörs, trasiga kanaler byts ut och kompletteringar görs.

Injustering:
Efter ingrepp i ventilationssystemet måste flödet av luften ställas in. En ventilationsanläggning med balans i systemet värnar om ett gott inomhusklimat.

Efterbesiktning & Ventilationskontroll:
När alla moment är gjorda enligt funktionskontrollantens protokoll skall behörig besiktningsman komma för efterbesiktning. Då kontrolleras att åtgärderna är utförda enligt de normer som gäller.